Målbild

Mitt första mål var skidresan i början av mars. Tanken var att jag skulle äta sunt och träna för att orka med långa dagar i slalombackarna.

Sedan dess har jag inte haft något direkt mål. Snällaste jobbarkompisen har försökt hjälpa till genom att föreslå en anmälan till ett milslångt lopp i sommar. Det kunde ju vara ett bra mål. Mål ska ju vara lockande och svåra men inte omöjliga att uppnå, sådär så att de är riktigt inspirerande. Och det stämmer definitivt in på målet att springa en mil i början av augusti.

MEN det känns väldigt stressande och är egentligen ingenting som känns speciellt viktigt för mej. Jag joggar och har gärna milen som mål. Men att anmäla mej till ett lopp redan nu (som jobbet betalar) känns bara pressande och stressande.

Efterhand som jag känner att jag kommit i form och blivit starkare har fokus flyttats mer och mer till vikt och "muskelbyggande" - från att bara varit en fråga om funktion är det nu även utseendet som känns viktigt.

Mitt nya mål, eller rättare sagt min nya målbild, är den inplanerade Italienresan i slutet av juni. Jag ser framför mej hur jag ser ut: fräsch och fin i en klänning som idag är för liten.